Ny publikation i JBJS om behovet av att konvertera till höftprotes efter primär fixation vid odislocerade höftfrakturer på patienter över 60 år

Studien kan ses som en bakgrundsbeskrivning till den pågående HipSTHeR-studien, då den beskriver hur stor andel som behöver opereras om en höftprotes efter skruv- eller spikfixation av en odislocerad cervikal höftfraktur. Analysen baseras på ett stort material från Frakturregistret, som kombinerats med Svenska Ledprotesregistrets uppgifter om eventuell omoperation med höftprotes. 9 av 10 behövde inte ett sådant ingrepp under de första 5 åren efter frakturen. Däremot avled mer än häften under samma tidsperiod, vilket är betecknande för vilken skör grupp som ådrar sig en höftfraktur. Ser man enbart till risken för omoperation kan dagens förstahandsmetod, skruvning/spikning, anses leda till acceptabla resultat. Men givetvis bör andra resultat vägas in, såsom patientnöjdhet och -funktion. Därvidlag kvarstår frågan om en höftprotes som akut behandling skulle kunna tillföra något för denna patientgrupp.